Offensiv folkbildning har riksträff i Örebro den 29-30 mars.

Om du som deltagare vill åka kontakta Susanna, Gunilla eller Maria Norberg.

Skolan betalar anmälningsavgiften för deltagare. Ta chansen att vara med på två intressanta dagar.

Det blir föreläsningar på temat speciesism och samhällsnyttan med folkbildning.

Det blir workshops, musik och teater.

Europeisk volontärtjänst

Gör en insats utomlands. Skaffa dig internationell erfarenhet och jobba som volontär i ett annat land.

Europeisk volontärtjänst (EVS) vänder sig till dig som är mellan 18-30 år.
Ett volontärprojekt pågår mellan 2 och 12 månader. I vissa fall kan du som fyllt 16 år delta.

Volontärtjänsten är en alternativ utbildningserfarenhet som ger dig chansen att utveckla din kulturella kompetens samtidigt som du gör en konkret insats i ett annat land.

Kommuner, organisationer, lokala projekt, församlingar med flera kan även ta emot volontärer från andra länder eller skicka ungdomar från Sverige. Vissa projekt kan även genomföras i länder utanför Europa.

Gå in på www.ungdomsstyrelsen.se om det verkar intressant!

Amanda och Ann-Louise skriver om "Kvinnojouren". Vi ska försöka kolla om man kan få ha praktik eller något liknande .. Att få vara där och se hur det fungerar..

lite fakta om dom i filipstad :

Tjena

Jag  håller på att skriva en föreläsning om mobbning varför man mobbar och hur många det är som blir mobbade.Som jag sedan har tänkt att jag skall föreläsa om på olika skolor i hällefors.

Vi har börjat jobba med frivilligarbete i skolan. Jag har valt att jobba med Kvinnojourer och vad deras arbete innebär. Jag tycker att det är viktigt att de finns för alla utsatta tjejer och kvinnor.

Kvinnojourerna bildades bland annat som en reaktion på samhällets oförmåga att skydda kvinnor som utsattes för våld och övergrepp från närstående män. Tanken var att kvinnor skulle möta kvinnor, inte experter. Idag finns omkring 160 lokala kvinnojourer som bedriver ett viktigt arbete för att hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn.

Oftast kan kvinnojourerna erbjuda stödsamtal, rådgivning, stöd i kontakterna med polis, socialtjänst, familjerätt, rättsväsende och skyddat boende. Rådgivningen är gratis, man får vara anonym och man blir inte registrerad hos någon myndighet.

/Petra på projektkursen

Dave Lepard, grundaren av sleaze/glammetalbandet Crashdïet, var en ambitiös gitarrspelande sångare och låtskrivare som inspirerat både yngre och äldre musiker.

I januari 2006 hittades han död i sin bostad, och han sörjdes av fans och musiker över hela världen.

Efter Daves död bestämde sig Lisbeth Hellman, Daves mamma, att starta en minnesfond som heter "Dave Lepard Memorial Fund". Idén med fonden är att kunna ge ekonomiskt bidrag till nya och uppgående musiker i olika musikstilar. Bidraget kan till exempel användas för inspelningar av demos, hyra av replokal och utrustning. Bidraget delas ut som ett stipendie på festivalen "Rest In Sleaze" som arrangeras till minne av Dave Lepard.

En del av biljettpriset för festivalen går oavkortat till minnesfonden.

/Susanna

Det finns massor av teorier om varför och av vem Olof Palme mördades.

I det här inlägget presenteras de mest kända teorierna.

Polisen
I vardagligt språkbruk menas med "polisspåret" att en sammansvärjning, inkluderande ett flertal poliser i Stockholm, ska ha varit delaktiga i mordet och/eller gjort det möjligt och efteråt försvårat spaningsarbetet. I polisutredningen finns inte ett enskilt spaningsuppslag som kan kallas "polisspår", men däremot ett stort antal tips som gäller vissa poliser som har betett sig misstänkt vid tiden före, under eller efter mordet. För mordkvällen gäller det främst vittnesobservationer av män med walkie-talkies på platser som i tid och rum tangerat makarna Palmes promenad till och från biografen Grand, medveten förhalning på Stockholmspolisens sambandscentral, fördröjning av larm med mera. Detta i kombination med vissa utpekade polispatrullers aktiviteter – eller brist därpå – skall ha lett till att gärningsmannen kom undan.

KGB
En teori säger att KGB låg bakom mordet på grund av att Palme "vägrade lyda order". I samband med det ska det i Schweiz ha hållits ett möte där krav rests på att han skulle röjas ur vägen. Efter detta möte gick något snett. Den högsta sovjetledningen informerades inte om att den svenska statsministern skulle likvideras. Någonstans inom den mycket byråkratiska KGB-organisationen knappades det, av någon, på datorn in att Olof Palme, vid första bästa tillfälle, skulle likvideras.

Victor Gunnarsson
Även känd som "33-åringen".
Redan dagen efter mordet kom det in ett tips ifrån en kvinna som berättade att hon föregående kväll varit på kafé Mon Chéri på Kungsgatan och där kommit i samspråk med en man som uttalat sitt hat mot Olof Palme. Mannen hade lämnat över ett visitkort med namnet Vic G och telefonnummer. Andra tipsare hörde av sig med upplysningar om Palme hatiska uttalanden från samme man och att denne ägde ett sådant vapen som polisen trodde hade använts vid mordet. Den 8 mars 1986 hämtades en viss Victor Gunnarsson till förhör, men släpptes redan samma kväll. Den 12 mars hämtades han på nytt till förhör och delgavs nu misstanke om delaktighet i mord på Olof Palme. Han anhölls samma kväll. Vid husrannsakningar i hans bostad hittades Palme fientliga skrifter samt en parkas som Gunnarsson burit mordkvällen. En kriminalteknisk undersökning av parkasen hittade spår som eventuellt härrörde från ett skjutvapen; dock inte av den typ polisutredningen eftersökte för mordet. Inget av vittnena vid brottsplatsen kunde med säkerhet peka ut Gunnarsson och Lisbet Palmes uppgifter om gärningsmannens klädsel stämmer inte med den klädsel Gunnarsson bar.Gunnarsson häktades den 17 mars 1986 och försattes på fri fot den 11 april 1986. Han var dock föremål för telefonavlyssning maj 1987 - juni 1987, augusti 1987 - november 1987 och januari 1988. Efter tingsrättens dom mot Pettersson lades förundersökningen mot Gunnarsson ned.

Pettersson, Christer
Fälldes för mordet på Palme i tingsrätten men blev senare friad i högre instans.

Polisen antog att Pettersson kan ha fått mordvapnet från sin drogleverantör "Sigge" Cedergren. Lisbet Palme pekade vid en videokonfrontation ut Pettersson som gärningsman.

Sigge Cedergren
Cedergren var drogleverantör till Christer Pettersson. Erkände i polisförhör att Pettersson kunde ha tagit ett vapen från honom men tog tillbaka det vid rättegången.
I februari 2006 presenterade filmaren Mikael Hylin i SVT-dokumentären Jag såg mordet på Palme teorin om att Christer Pettersson verkligen begick mordet men i tron att Palme var Sigge Cedergren, en knarkdistributör.

PKK-spåret och Ebbe Carlsson-affären

Redan den första veckan efter mordet blev polisutredningen intresserad av den kurdiska organisationen PKK som eventuellt inblandad i mordet. Under 1984 och 1985 hade avhoppade PKK:are mördats i Uppsala och Stockholm och runtom Europa hade PKK varit inblandat i grova våldsbrott. Regeringen hade förklarat PKK en terrororganisation och medlemmar av den hade dömts till kommunarrest. Organisationen kunde därför tänkas ha både motiv och förmåga att slå tillbaka mot svenska intressen.

I förlängningen ledde PKK-spåret till den så kallade Ebbe Carlsson-affären där justitieminister Anna-Greta Leijon avgick efter att det avslöjades att hon skrivit ett rekommendationsbrev till förläggaren Ebbe Carlsson för att bedriva privatspaning. Höga polischefer dömdes för att ha bedrivit olaglig avlyssning och Ebbe och några polismän dömdes för att ha smugglat in avlyssningsutrustning i landet.

Sydafrika-spåret

Sydafrika-spåret går ut på att det var den sydafrikanska underrättelsetjänsten Bureau of State Security (BOSS) som mördade Palme p.g.a hans internationellt uppmärksammade kamp mot landets apartheidregim. I korthet handlar det om anklagelser och motanklagelser från personer som har haft samröre med Sydafrikas underrättelsetjänst. Uppgifterna är motstridiga, har karaktären av andrahandsinformation och uppgiftslämnarnas trovärdighet kan ifrågasättas. Spaningsledningen har emellertid bekräftat att den sydafrikanska agenten Craig Williamson befann sig i Stockholm vid tidpunkten för mordet.

Ustasja

Miro Baresic, som tillhörde efterkrigstidens Ustasja-rörelse, var under en kort tid intressant för mordutredningen. Tillsammans med en kompanjon hade han år 1971 skjutit ihjäl den jugoslaviska ambassadören i Stockholm och då blivit Sveriges första kända utländska terrorister. Lisbeth Palme hävdade efter mordet, inför polisen, att hon trodde att terrorgruppen Ustaša låg bakom dådet. Detta då maken Olof hade lovat att benåda terroristen Miro Barešić redan 1982, men en falang inom SÄPO hade varit emot ett frisläppande då man fruktade att Ustaša då skulle starta en ny landsomfattande terrorvåg. Palme skulle ha mördats som en hämnd för den uteblivna benådningen.

Enligt tidigare gällande lagar skulle brottet ha preskriberats 25 år efter det att det begicks - alltså år 2011. På grund av en lagändring i januari 2010 kommer dock varken Palmemordet eller andra outredda brott av allvarlig karaktär att falla för någon preskriptionstid.